Lite tankar o funderingar!

Ja alltså denna vår/försommar har vi verkligen haft fullt upp, med egenträning och utbildningar och prov till både höger och vänster! Ibland kan det "krocka" lite när det kommer till inlärning, vissa instruktörer vill lära ut på ett sätt, andra instruktörer på ett annat, "var och en har sin sanning" så att säga. Då gäller det att ha is i magen och hjärnan beredd på multitasking! Missförstå mig rätt; men det ska fan i mig till att vara vaken som hundförare så att man inte missar godbitarna som passar just den egna hunden, samtidigt som man måste kunna bortse från det som inte passar just "oss"... Hänger ni med??

Jag är som person oftast öppen för nya idéer, samtidigt som jag är fostrad i "den gamla skolan" när man fick lära sig att stryphalsband var det enda rätta, när godbitar som belöning var en styggelse (ja men tänk om de bara styrs av godbiten...hemska tanke) och när militant precision var det enda rätta.  Att använda "dubbelkommando" (dvs ordgivet kommando tillsammans med kroppssignal) var absolut fel, och inte fick på något sätt användas i inlärningen.... Detta sitter hårt i min ryggmärg, och jag har därför svårt nu för att använda både kroppsspråk och språkligt kommando samtidigt. Det tar tid att lära om men jag fixar det...

Vi har nu genomfört utbildningen i fortsättningslydnad på Hundvis med mycket gott resultat. Lydnaden behöver man alltid finslipa på, oavsett ålder på hunden, och då främst den totala kontakten i alla sorters sammanhang, och att allt det man gör ska ha betydelse för hunden! Man ska alltid ha roligt tillsammans! En hund som bara får "bannor" när den gör fel inser ganska snabbt att "själv är bäste dräng"

Jag har mycket kunskap inom hundträning, har varit aktiv hundägare från och till sen -80talet (med olika hundraser), men jag anser mig aldrig någonsin fullärd. Jag går tex alltid valp och unghundskurser med mina hundar, dels för att valparna ska få den sociala biten som annars kan vara svår att träna på, dels för att unga hundar har ofta "nog med sitt" och då oftast har svårt med koncentrationen. Då är kurserna perfekta tillfällen att träna, och samtidigt får man som hundägare massor med nya kontakter dvs träningskompisar! Jag vill dessutom alltid själv utvecklas i mitt hundförarskap, och då är det nyttigt med andra som kan se oss som ekipage "utifrån" och komma med ris o ros men framför allt inspiration och råd om hur man ska träna på bästa sätt!

Jag är alltid "öppen för förslag" när det kommer till detta med hundträning, gör si gör så, jag provar gärna! Men den största utmaningen ligger i att kunna sålla agnarna från vetet, dvs välja ut guldkornen som ger den största utdelningen för just min hund. Då är det tur att man har några mentorer att falla tillbaka på, som alltid kan hjälpa till att sålla... Jag är evigt tacksam att jag har sådana människor i mitt liv....

Med dessa ord vill jag tacka utan inbördes ordning:

Elisabet och Ulf
Yvonne Fång
Carola Wallstål
Susanne Nilsson
Tjotte

Ni är guld värda!!

Viska älskar att jobba!

(Photo © Susanne Nilsson StorstrandsNova´s  Kennel)